Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anslå det kvinnliga hjärtats strängar, och de kristne
skriftställarne från samma tid medgifva villigt, att
de flitigt begagnade sig af denna skicklighet. Många
voro de husfäder, som gingo suckande till hvila i
den sorgsna känsla, att hustru och barn hade
undandragit honom sin kärlek, för att skänka denna åt en
utländsk tro och en fanatisk prästkorporation.
Kyrkofadern Augustinus själf förtäljer ett sådant fall, då
en hednisk familjefader, beröfvad sin till
kristendomen öfvergångna makas hjärta, vände sig till ett
orakel med frågan, hvad han kunde göra, för alt
återvinna huslig lycka. Oraklet gaf detta bittra svar:
»förr skall du kunna på vingar genomfara eterns
rymder; förr skall du kunna på den svallande
böljans yta skrifva en outplånlig skrift, än du kan rena
en kvinnas hjärta, sedan det fläckats af religiös
vidskepelse.» — Betänker man nu hvilken roll
familjefadern ditintills alltid innehaft i det romerska
hemmet, så må man icke undra, om hedningarne från
sin ståndpunkt befarade af kristendomens inflytande
ingenting mindre än familjelifvets upplösning.
Men än värre än familjen syntes själfva den
romerska staten och den grekisk-romerska
civilisationen vara hotade från samma håll. Den romerska
staten, i hög grad fördragsam mot alla folkreligioner
— d. v. s. mot religioner, som hade så att säga sitt
eget bestämda hem eller bekändes af ett särskildt
folk och hade sammanvuxit med själfva statslifvet
inom det land, där hon var hemma — var däremot
misstänksam mot religioner, som icke ägde eller
brydde sig om att äga ett särskildt hem, utan sökte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
