Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Muséets biblioteksafdelning inneslöt ej endast
en mängd stora boksalar och bostäder för
bibliotekets tjänstemän, bland hvilka öfverbibliotekarien
räknades såsom en af stiftelsens förnämste män, utan
den måste äfven haft rum för det betydliga antal
bok-afskrifvare, hvilka bildade en särskild
korporation inom den stora institutionen och där hade ett
viktigt värf att fullgöra. Sedan biblioteket och
mu-séet blifvit inrättade, vardt Alexandria en medelpunkt
för den antika tidens bokhandel; staden, som tidigt
svingade sig upp till en metropol för världshandeln
och fabriksväsendet, blef äfven en världsmarknad
för litteraturens alster. Muséets utskickade
bokkännare uppspårade och inköpte sällsynta och dyrbara
manuskript, hvarhelst de påträffades, hvarvid de
under en viss tidsperiod hade en svår täflan att bestå
med de pergameniske konungarnes bokuppköpare;
när de så nyförvärfvade böckerna anländt och blifvit
undersökta, öfverlämnades de till afskrifvare att
kopieras. Man hade därvid i främsta rummet att sörja
för tillfredsställande af muséets egna kraf på kopior,
möjligen ock på den köpande världen därutanför.
Redan i muséets äldre tid, och, som det vill
synas, redan under Ptolemseus Philadelphus’ regering,
hade det egentliga museibiblioteket utvidgats med
ett annex-bibliotek, som inrättats i Serapistemplet,
det största och mest praktfulla i Alexandria, dels
förmodligen för att bereda ökadt utrymme åt den
ständigt växande bokmassan, dels äfven för att i
händelse af en brand de samlade skatterna icke
skulle gå fullständigt förlorade. På skalden Kalli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
