Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
banorna, ett material, hvaraf Claudius Ptolemæus
begagnat sig.
En tredje än berömdare astronom och ledamot
af muséet var Åristarkus från Samos, som var desses
måhända något yngre samtida. Hans verksamhet i
Alexandria synes nämligen hafva börjat kort efter
Ptolemæus’ Lagi död, sedan Ptolemæus Philadelphus
uppstigit på Egyptens tron. Åristarkus var enligt
Vitruvius uppfinnaren af det så kallade scaphium,
ett solur, bestående af ett ihåligt sferiskt segment,
i hvars medelpunkt stod en staf af samma längd
som sferens radie. Åristarkus’ ryktbarhet hvilar
dock icke på denna uppfinning. Kopernikus’
upptäckt, att jorden rör sig kring solen, är en upptäckt
gjord redan i det alexandrinska muséet, nämligen af
Åristarkus. I sitt arbete om sandkornens antals
be-räknelighet berättar Arkimedes om denna upptäckt,
i det han skrifver: »Af de fleste astronomer betraktas
världen som en sfer, hvars medelpunkt är jordens
medelpunkt och hvars radius är lika med den raka
linie man kan draga från jordens medelpunkt till
solens. Denna af astronomerna antagna sats söker
nu Åristarkus på Samos vederlägga genom åtskilliga
satser, ur hvilka han drar den slutsats, att världen
är mycket större än man hitintills förmodat. Ty
Åristarkus antager, att fixstjärnorna och solen äro
orörliga, och att jorden rör sig i en krets kring solen.
Men fixstjärnesferen — fortfar Arkimedes i sin
redogörelse för Åristarkus’ åsikter — skulle hafva sin
medelpunkt i solens medelpunkt och vara af den
storlek, att den krets, hvari jorden rör sig kring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
