Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från Etiopien och negerländerna, kryddor och
rökelser från Arabien, ädelstenar och byssus från Indien,
siden från Kina inkommo till de alexandrinske
köpmännen och såldes af dem med hundrafaldig vinst
till Rom och världsrikets andra städer.
Bredvid transitohandeln blomstrade
fabriksväsendet. De alexandrinska linne- och ylle-,
papyrus-och parfymfabrikerna hade en ofantlig afsättning för
sina alster. Indiens såväl som Britanniens infödingar
kunde därifrån erhålla ej blott stoffet till sina kläder,
utan kläderna själfva färdigsydda och sådana som
bruket där kräfde att de skulle vara. Alexandria
var en fabrik äfven för alla kända nationalkostymer.
Det ligger i sakens natur, att penningjakt,
yppighet och lösa seder skulle karakterisera en sådan
stad som denna. Guldet och vällusten voro de
gudar, som där förnämligast dyrkades. Allt vände sig
här kring guld och skådespel, såsom kejsar
Hadria-nus vid silt besök i Alexandria anmärkte, och för
lifvets högre intressen fanns utanför de trädkronor,
som omskuggade det alexandrinska muséet, ingen
tanke. Cirkusspel, teaterföreställningar, sångare och
sångerskor togo beslag på all den tid, som icke
användes för att förtjäna det dagliga brödet eller
för-värfva och öka rikedomarne. För landet i dess
helhet, för Egypten som rike, för det egyptiska folket
som nation, för landsbygdens trälande och grymt
misshandlade innevånare ägde denna hufvudstad
med sin blandbefolkning icke den ringaste sympati.
Tvärtom: det rika Alexandria emottog, utan att
blygas, sin andel i de gåfvor af spannmål, h varmed de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
