Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öknen de förste kristne eremiterna; men midt i
världsstaden, skyddade bakom trädgårdars lummiga träd
portikerna och salame, där forskande lärde lade
grundvalarne för det moderna Europas vetenskapliga
lif, och där flitiga pennor, rörande sig öfver papyrus
och pergament, sträfvade att åt eftervärlden bevara
alla dit intills samlade skatter af vetenskapligt
skarpsinne och af skaldeingifvelse! Och medan därutanför
religiösa kulter af de mest olika slag: den
fornegyp-tiska kulten, den romerska statsreligionen, den
grekiska mytreligionen, den mosaiska tron och den
kristna, armbågades och trängdes med hvarandra,
gingo i muséets pelargångar män, som begrundade
möjligheten att sammansmälta med Platos tankar de
uppenbarelser, kring hvilka de olika folken samlat
sig, och att af material, hämtadt ur Greklands
filosofi och ur alla kända religioner bilda en
universalreligion, som kunde ena folken i andligt afseende
såsom det romerska svärdet gjort det i politiskt.
Jag öfvergår nu till en öfverblick af de öden
den alexandrinska akademien hade att genomgå i
följd af de politiska stormar, som öfvergingo
Egypten. Dessa utgöra den yttre förklaringsgrunden till
det sakförhållande, att det alexandrinska muséets
verksamhet icke fortgick jämnt och oafbrutet, att
tider, under hvilka skördar af förvånande rikedom
inbärgades åt vetenskapen och litteraturen, följdes
af andra, som förete endast ringa frukter af forskares
och samlares flit. I föregående föreläsningar har jag
redan påpekat en rad af lysande namn, som tillhörde
det alexandrinska muséet i tredje århundradet före
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
