Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
muséet till skådeplats och fördenskull ej heller tillhör
dess historia.
Efter Hadrianus inträder en lucka af 70 år,
hvarunder man saknar uppgifter om muséet. Icke
dess mindre kan man taga för gifvet, att de då
regerande förträfflige kejsarne Antoninus Pius och
Mar-cus Aurelius icke vårdslösade det. Men antagligen
var det ej heller särskildt gynnadt af desse cesarer,
som snarare bemödade sig om att skapa och
underhålla flere medelpunkter för det stora rikets
vetenskapliga lif och syftade mer till att decentralisera
det än gifva Egypten en öfvervägande andel i
detsamma. Så återuppblomstrade under desse kejsare
det vetenskapliga lifvet i Alhen på nytt. Fullständigt
slocknadt var det där aldrig, och denna stad var ej
blott på grund af sin glänsande fornhistoria, utan
ock på grund af athenarnes själsriktning och det
jämförelsevis lugna lif där fördes vida mer än
Alexan-dria ägnad att hafva inom sina murar en
världsaka-demi.
När alexandrinska muséet nästa gång omtalas
är det under ganska ohyggliga förhållanden och under
Caracallas regering.
Jag har förut nämt, alt hånet, det i tvetydigt
smicker inlagda hånet var en under århundraden i
Alexandria idkad konst, att romarne kände sig där
som i ett getingbo. Tillochmed en så mild,
godlynt och klok kejsare som Vespasianus, som annars
var en mästare i själfbehärskning, hade dock blifvit
upprörd och uppfylld af harm öfver de ordlekar och
smädevisor, för hvilka alexandrinerna gjort honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
