Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stått ett kollegium af öfverpräster; sådana funnos
redan i alla romarrikets provinser, och under desse
öfverpräster, styrande hvar sin provins, lydde de
enskilda templens prästkorporationer. Hade Julianus
blott fått någon tid på sig, skulle det så skarpsinnigt
organiserande romarsnillet åstadkommit ett
hellenistiskt prästerskap och en kyrklig organisation,
kraftigt sammanfogad och kraftigt verkande, och det skulle
väl ej heller dröjt länge, innan man sett
representanter af detta hedniska prästerskap, samladt till
ekumeniska möten kring sin pontifex maximus och
diskuterande dogmer och trosfrågor lika ifrigt och lika
ofördragsamt som de kristne. Hvad åter själfva den
hellenistiska kulten, tempeltjänsten, vidkommer, så
kan man så godt som med visshet, sedan man läst
de nyplatonska skrifterna, säga, att den hastigare än
hvad den katolska kyrkan gjorde skulle hafva
utvecklat en prunkande, sinnesbländande ceremoniel
genomträngd af en aningsfull symbolik och omgifven
af mysterier, ägnade snarare att fängsla och
förblinda än att frigöra och till högre klarhet föra de
religiöst trängtande andarne.
Därtill kommer, att nyplatonismen eller
helle-nismen med all sin vördnad för de förflutna
seklernas filosofier dock skulle varit ur stånd att
fullfölja den fria tankens verk. Nyplatonismens själfva
princip var icke längre den från förutsättningar fria
forskningens, utan den i de uråldriga religionernas
upplagade och systematiskt hopknutna band bundna
trons och försanthållandets. Faktiskt var
vetenskapens ljus under alla omständigheter dömdt att slockna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
