Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillstånd under tredje och fjärde århundradena finner
man, att den är fullständigt blottad på allt ideelt.
Men om man däraf ville draga den slutsats, att
konsten hade blifvit realistisk eller naturalistisk, skulle
man säkerligen begå ett svårt misstag. Den tid låg
redan långt tillbaka, då en kamp emellan olika
konstriktningar kunde äga rum.
Den grekiska konstens häfder hafva utan tvifvel
att uppvisa en sådan strid. Ju närmare vi genom
nya upptäckter, genom fynd, som blifvit uppgräfda
ur ruiner och begrafningsplatser lära känna
densamma, dess vissare framträder tillvaron af en
realistisk skola vid sidan af den idealistiska, och
litteraturen bär vittnesbörd om att vid sidan af den
realistiska fanns en rent naturalistisk.
I skarpt skilda läger torde dock dessa skolor
icke varit grupperade. Så länge konsten ännu stod på
sin höjdpunkt, baserade sig den idealistiska skolan
på ett naturstudium fullt ut så grundligt som
realismen eller naturalismen någonsin kunde begära, och
skillnaden mellan skolorna låg ej i den större eller
mindre kännedomen af och intresse för naturen, utan
i den större eller mindre benägenheten att låta det
sköna få sin rätt bredvid det karakteristiska.
Ingendera skolan torde hafva bestridt den andras rätt att
vara till, och får man döma af ett ställe hos
Lucia-nus, öppnade konstvännerna sina gallerier för
skapelser af såväl den ena konstriktningen som den
andra.
I en af sina satirer berättar Lucianus, att en
viss Eukrates hade en bildstod, som nattetid gick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
