Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kvinnorna, som gifva generationerna deras prägel, och
de vidskepliga romerska matronorna hade efter ett
par släktleds förlopp uppfostrat generationer af
män, hvilka voro fullt ut lika vidskepliga som de
själfva.
De judiske och efter dem de kristne astrologerna
trodde sig med säkerhet känna huru himmelen tedde
sig i den stund, då skaparens varde smyckade
honom med solen, månen och stjärnorna. Adam var
då ännu icke skapad och intet mänskligt öga såg
stjärnehären i hans första, omedelbart af Gud
ordnade uppställning; men änglarne sågo den med
beundran, och genom änglauppenbarelser har
kunskapen om den kommit till Henok och från Henok till
Noah och Abraham. Det var två timmar före solens
uppgång. Vid synranden i öster blänkte månens
skära, midt emot henne och just i sin nedgång sken
Saturnus. Ofvanom månen, som stod i kräftans till
hälften uppgångna stjärnbild, glittrade tvillingarne, än
högre upp strålade i oxens stjärnbild Aldebaran, och
högst på himmelen, i zenit, lyste väduren. Därför
att skaparen i stjärnornas födelsestund gaf väduren
detta behärskande rum, tillerkände de stjärnkunnige
åt honom det främsta rummet bland djurkretsens
tolf tecken. Månen höjde sig långsamt och bleknade
allt mer. Ett underbart skådespel tedde sig då i
öster för änglarnes blickar. Det var skapelsens
femte dag, den första dagen med en soluppgång.
Solen ledde nu planeternas tåg upp på himmelen.
Två timmar efter solen upprann Merkurius med
jungfruns stjärnor; därefter Venus med vågens, Mars med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
