Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dokument kommit till vår tid*). Det var Diocletianus
och hans medregenter som hade beslutat och i ett
edikt tillkännagåfvo för den romerska världen, att nu
skulle priserna bli billiga. Ediktet inledes med ungefär
följande ord: »Prisen å de varor, som man köper på
torgen och som dagligen införas till städerna, har
så öfverskridit alla gränser, att det tygellösa
vinstbegäret ej låter hämma sig af rika skördar eller
öfverflödet på varor. Rofgirigheten uppträder öfver
allt, och särskildt där våra arméer för rikets och
det allmänna bästas försvar hafva att framtåga, ej
blott i byar och städer, utan ock på alla vägar, så
prisen på lifsmedel ej blott fyrdubblas och
åtta-dubblas, utan öfverstiga alla gränser. Ofta händer,
att stridsmännen beröfvas sin sold och våra skänker
därigenom, att en enda af de varor, som de behöfva,
uppköpes på förhand af spekulanter. Denna
rof-girighet skall nu stäfjas». Därefter följer i ediktet
hotelser med de hårdaste straff öfver dem, som icke
ställa sig det till efterrättelse. Med ediktet följde en
pristariff, som delvis kommit till vår tid. Prisen
gälla också daglöner och angifva högsta, icke lägsta
prisgränsen. En jordarbetare, naturligtvis ej en slaf,
utan en fri man, som fritt förfogar öfver sin
arbetskraft, får ej begära större daglön än en som, uttryckt
i nuvarande franska värden, motsvarar 65 centimer;
en murare, timmerman, smed, bagare, kalkbrännare
kan begära 1 fr. 25 centimer i daglön; en
åsnedrif-vare, herde, vattenbärare föda för dagen och dess-
*) De kursiverade orden finnas ej i manuskriptet.
Utgifvaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
