Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
landsbygden. Romarväldet omslöt en stor mängd
städer, många af dem utomordentligt folkrika och
praktfulla. I innevånareantal stodo de största
romarestäderna högt öfver det moderna Europas ända
intill detta sekel, det nittonde, hvars andra hälft fått
bevittna en utomordentlig tillväxt af stadsinnevånare
och äfven en betydande förbättring i städernas
utseende och hygieniska förhållanden. I städerna voro
då som nu brännpunkterna att finna för det politiska,
litterära, konstnärliga och industriella lifvet. Det
oakladt hade landsbygden en i andra hänseenden
öfvervägande betydelse, och en närmare kännedom
om lifvet på den romerska landsbygden är
fördenskull af en hufvudsaklig vikt för tidens
kulturhistoria. Landsbygden var och förblef hufvudorten för
det viktigaste arbetet, det som underhöll statens
fysiska lif, och på dess mark, mer än på städernas
kunde man finna samhällets mest betydande klasser
ställda i samband med hvarandra. Städernas
aristokrati var - och förblef egentligen en landtaristokrati.
De senatorliga familjernas rikedomar bestodo mest i
vidsträckta landtegendomar, och på sina landtvillor
tillbragte de den tid, som statsgöromålen lämnade
dem lediga. Alla egendomar, hemman och
hem-mansdelar ända till de minsta hade sina namn, och
en bekant fransk kulturhistoriker, Fustel de
Cou-langes, har anmärkt som en egendomlighet, att dessa
namn nästan aldrig blifvit hämtade från
naturom-gifningarria, från en flod, en bäck, ett berg, en
slätt eller en lund, såsom så många egendomsnamn
i Sverige, Frankrike och Tyskland, utan i stället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
