Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
regering stadsprefekt i Konstantinopel och hade
dessförinnan varit ståthållare i Etrurien, där en bildstod
restes till hans ära. Sonen blef stadsprefekt i Rom.
Han hade ärft landtegendomar i Gallien och tillhörde
den krets af förnäma romersk-galliska jordaristokrater,
som, efter att hafva tjänstgjort ett antal år i romerska
hären eller romerska civilförvaltningen, plägade
återvända till sina ståtliga gods, för att lefva där det
glada och yppiga landtlif, som så lifligt blifvit skildradt
af en annan romersk-gallisk storman, Sidonius
Apol-linaris.
Den af Rutilius Numatianus författade dikten har
till titel »Min hemfärd» och är till planen blott en
reseskildring. Men under färden syssla skaldens tankar
ständigt med det Rom han lämnat, med de skakande
scener han där genomlefvat och med de stora
motsatser, som då rörde sig i världen, så att dikten får
ett helt annat intresse än bvad blott en geografisk
eller topografisk skildring kunde innebära.
Dikten förer oss till Rom och till Tiberns strand
en vacker sommardag år 416, då Rutilius Numatianus
säger de sju kullarnes stad farväl och, ledsagad ett
stycke på vägen af vänner, begifver sig till dess
hamnstad Ostia, för att sjöledes uppnå sina fäders land,
Gallien. Ogärna öfvergaf han Rom, men han hade
gripits af hemsjuka och ville återse sin födelsebygd,
som, förhärjad af germaniska krigarskaror, hade i
sin olycka blifvit honom kärare. Han berättar,
hvarför han valde sjövägen framför att resa till lands,
ehuru en landresa skulle fört honom genom trakter,
där hans faders namn ännu lefde äradt i befolk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
