Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ulyrien. Någre historieskrifvare tro, att äfven Stiliko
med löftet om herravälde i lllyrien under
västro-merskt beskydd hade förmått Alarik att lämna
Peloponnesus.
Om ett sådant löfte var gifvet, blef det icke
in-friadt af kejsar Honorius, och Alarik beslöt då att
angripa denne. År 401 gick han öfver de Juliska
Alperna in i Italien. Äfven här var Stiliko med
västerns legioner Alarik till möte, och det kom vid
Pollentia till ett blodigt fältslag, som af Claudius
Claudianus besjungits som en lysande seger för Roms
vapen. Enär Pollentia låg icke långt från det
slagfält, där Marius ett halft årtusen förut besegrat
cim-brema, jämför Claudianus Stilikos seger med Marius’
och sjunger:
Det kommande släktet
Snart skall blanda ihop de vittrade benen af två folk,
Men en gemensam trofé förkunna de dubbla triumfer:
»Här Italiens jord betäcker cimbrer och tappra
Göter, dem Marius slog och Stiliko, frejdade hjältar.
Lären, I folk, att ej vansinnigt Roma förakta!»
Men äfven goterna tillskrefvo sig segern, som i
själfva verket var oafgjord. Emellertid var stridens
utgång sådan, att Alariks framryckande till en tid
hejdades. Goterna trädde i underhandlingar med
Stiliko, i hvilken de sågo både en fiende och vän.
Stiliko visste sig behöfva desse fränder. Hatet och
misstankarne, som den romerskfödda delen af hären
kände mot de germaniskfödde romerske officerarne
och särskildt mot öfverbefälhafvaren Stiliko, hade
Kulturhistoriska föreläsningar. III. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
