Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dräkten och tillbragt långa tider i de romerska lägren.
Ett exempel härpå var den gotiske bondesonen
Max-iminus, hvilken började sin bana som simpel soldat i
romerska hären och slutade den som Roms kejsare.
Maximinus var till växt och kroppskrafter en jätte.
En romersk skald talar om sju fot höge burgundiske
krigare såsom någonting icke ovanligt, och
skelettfynd i burgundiska grafvar ha bekräftat uppgiftens
riktighet. Maximinus var öfver åtta fot hög och hade
kroppskrafter därefter. De romerske häfdatecknarne
berätta nästan otroliga historier om hans styrka, och
när härtill kom, att han var ovanligt vacker med
bländande hvit hy och blå ögon och att han på
slagfältet utförde sagolika bragder, så var han öfver hela
romerska världen föremål för soldaters och kvinnors
beundran. När Heliogabalus bestigit romerska tronen
och första gången uppvaktades af Maximinus, som
då hade generalsrang, ställde den unge lättfärdige
kejsaren till den gotiske kämpen en oanständig fråga,
som uppjagade blygselns rodnad på germanens kinder,
och denne lät icke förmå sig att vidare visa kejsaren
den uppmärksamhet, som det ålåg en man i hans
ställning. För att undgå de officiella uppvaktningarna
hos kejsaren, gjorde han resor eller föregaf sig vara
sjuk.
Den germaniska kulturen var, såsom nämdt, en
landsbygdskultur, en bonde- och stridsmannakultur, låg
och barbarisk ur stadskulturens synpunkt, kärnfrisk
och aktningsvärd bedömd ur en annan. Germanien
i hela sin utsträckning, såväl den nordliga
skandinaviska halfön som fastlands-Germanien, var utan städer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
