Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
belgerna, öfver nedre Rhen och eröfrar landssträckor
i Gallien. De hade enligt Pomponius Mela förut bott
i Nordgermanien. Den romerske fältherren Julius
Caesar, som i sista århundradet före Kristus eröfrade
Gallien, påträffade belgerna i de galliska ängder, som
de tillägnat sig; de voro då galliserade, men
ihåg-kommo ännu, säger Caesar, att de voro etl germaniskt
folk, som i en förfluten tid gått öfver Rhen, för att
tillägna sig bördigare marker.
I första århundradet inträffade ock den
märkvärdiga, från jutska halfön utgångna
kimbrisk-teuto-niska folkvandringen, bvars sista böljeslag hotade
själfva Rom med undergång. Därnäst och medan
Caesar är i Gallien, se vi germaniska krigareskaror
under en konung Ariovist sätta öfver Rhen, för att i
likhet med hvad de germaniske belgerna förut gjort,
eröfra nytt land åt sig i det bördiga Gallien. Detta
försök tillbakavisas af de romerska vapnen, som ännu
länge bilda längs denna flod en för germanerna
svårgenomtränglig vapenmur, som på sina ställen
fram-skjutes ett stycke inpå germanernas eget område.
Men under tiden äro de germaniska folkböljorna i
ständig rörelse. Germaniska skaror kämpa vid Rhen,
andra sätta öfver Main och tillbakatränga i oaflåtligt
upprepade strider de keltiske helveterna, andra draga
in i Böhmen och bortdrifva där boende icke
germaniska folk; åter andra tåga ned mot Donau. När
historieskrifvarne låta de germaniska folkvandringarna
börja i fjärde århundradet efter Kristus såsom en
verkan af de vilda hunnernas infall i Europa och
det stora gotiska rikets undergång, så är detta icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
