Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
försök upphört, förr än de äter äro stadda i nya
angreppsrörelser söder ut, och germanfolk sådana som
longobarderna, goterna, gepiderna, vandalerna, som
ännu på Tacitus’ tid, i första århundradet efter
Kristus, hade sina bostäder uppe vid Nordsjön och
Östersjön, finna vi som landeröfrare och
landinne-hafvare nere vid Svarta hafvet och Donau.
Alla omständigheter bära således endräktigt
vittnesbörd därom, att Forngermanien bestått af ängder,
hvilkas kuster badats af Östersjöns och Nordsjöns
vågor. I samma riktning hänvisa alla germaniska
folkstammars sagor, så vidt som de kommit till vår
tid. För min del anser jag sagor om tilldragelser,
som legat sekler tillbaka, hafva ingen historisk
bevis-ningskraft; och som bevis för Forngermaniens
identitet med den germaniska Norden och det nordligaste
Tyskland behöfva de ej heller åberopas, ty detta
styrkes tillräckligt af de redan åberopade
omständigheterna. Men dessa urgamla germaniska
vandringssagor hafva ett annat intresse: i deras sammanhang
nämligen med den urgamla mytologien och de
urgamla hjältedikterna.
Samtliga dessa sagor äro eniga om att den
skandinaviska halfön och särskildt dess södra del
skulle varit germanernas urhem. Och enär hvarje folk
i forntiden gärna ville tillägna sig äran att vara det
älsta, förläde de själfva människosläktets urhem till
samma trakt. I den älsta tiden, sedan Oden och
hans två bröder skapat Midgard, men innan
människosläktet ännu fanns till, hände det — berättade
den germaniska myten — att de omnämde tre guda-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
