Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Byzantinerna visade icke stadens konstminnen samma
aktning som goter och vandaler gjort. Hadrianus’
väldiga grafmonument förvandlades af byzantinerna
till en fästning, och under namnet S. Angelo-kastellet
är det en fästning än i dag; de statyer af gudar och
och heroer, hvarmed monumentet var smyckadt,
nedstörtades på goterna, och från de på stadens
murgördel uppställda kastmaskinerna slungades den
grekiska skulpturens mästerverk i marmor mot den
belägrande hären.
Sin sista förtviflade strid utkämpade
återstoden af det östgotiska folket år 553 vid foten af
Vesuvius; hvad som därefter var kvar af detsamma
beviljades fritt aftåg ur Italien. Denna sista strid
bär hela prägeln af en sådan, som besjungits i
germanernas mytiska dikter. I spetsen för sitt folk
kämpade goternas siste konung Teja. När goterna
ryckte ut till strid, gick han i främsta ledet, och
som romarne igenkände hans väldiga gestalt, riktade
de sina bågar och kastspjut mot honom. Han
betäckte sig med skölden, som, när den af de slungade
spjuten gjorts obrukbar, utbyttes mot en annan. Gång
efter annan stormade fienderna honom inpå lifvet, men
de som vågat det föllo under hans och de närmast
stående goternas hugg. När Teja för tredje gången
bytte om sköld och därvid blottade sitt bröst,
genomborrades han af ett kastspjut och dog den död, som
för germanerna var den ärorikaste och mest
afunds-värda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
