Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sanningens enhet, som blifvit lefvande genom den af
sanningens kraft gripne tanken, det af sanningens
värma genomträngda hjärtat.
Men hvilka oerhörda ansträngningar det skulle
kosta, hvilka oerhörda och kanske icke befintliga
krafter, som måste uppbjudas för att genom
sanningens förkunnande för millioner och genom
föredömen af heligt lif för millioner vinna denna inre,
denna öfvertygelsens enhet. En genväg af
bekvämare slag syntes föra till målet, och hvarje
bekännelse, som kom till väldet, slog in på den
genvägen till målets vinnande. Och detta syntes dess
nödvändigare som sanningen nu hade fått sitt uttryck i
ett systematiseradt helt af lärosatser, bland hvilka
endast några få kunde ledas omedelbart tillbaka till
kristendomens urkälla och dels därigenom, dels genom
sin inre allmänmänskligt öfvertygande kraft, kunde
utan tvekan emottagas som kristlig sanning, medan
det fanns andra och flere satser i detta system, hvilka
tillkommit under fruktansvärd brottning mellan
åsikter och aldrig kunde stödjas på annat än osäkra och
städse bestridliga slutledningar. Men idéen om
sanningens enhet, här på ett beklagansvärdt sätt
tillämpad, syntes kräfva, att systemet af samtliga dessa
lärosatser måste i sin helhet antagas, för att icke
sanningen skulle stympas. Knappt torde det hafva
funnits någon af sådana dogmsystems anhängare, som
icke insåg, att det skulle varda omöjligt att på
frivillighetens väg vinna alla människor för ett sådant.
Det fanns då en genväg: tvångets, det mildare tvångets
eller det hårdare. Vid den tid jag här skildrar är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
