Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deras samband med den tidens framstående
personligheter och tilldragelser. Det är intressant att med
Gregorius’ skildringar af personer och händelser
jämföra Venantius’ poem, som af dem få sin belysning.
Äfven biskoparne ville bli besjungna af Venantius.
Han fick sålunda i Gallien en mycket gynnad
ställning, förlänades med jordagods och förmögenhet och
stannade där, vill det synas, för alltid. Han
grundade en skola, som tillika med den heliga Radegunds
kloster var i medlet af sjette århundradet
medelpunkten för humanistiska studier och litterärt lif i
Gallien. Dock med föga verkan på tiden, hvars lopp
mot fullständigt litterärt förfall icke kunde hejdas.
Det af Klodvig grundlagda frankiska väldet i
Gallien blef i medlet af det sjette århundradet deladt i
fyra riken mellan hans fyra sonsöner, Karibert,
Guntram, Sigebert och Chilperik.
Dessa fyra bröder voro alla ganska mäktige män.
Karibert älskade fredens konster och kunde — hvad
germaner hade svårt att förmå sig till — slå sig på
allvar ned inom en stads murar och intressera sig
där för fredliga värf. Guntram förenade med
stats-klokhet och öfverlägsen politisk beräkning en
hederlig och pålitlig karakter och ett mildt sinnelag, en
förening som ej hör till de allra vanligaste och som
vid denna tid var högst ovanlig, för att icke säga
ensamstående. Sigebert var en vänsäll, sederen och
tapper man.
Chilperik åter jäm föres af Gregorius med en
Nero, en Herodes och skildras af honom som en
olidlig tyrann. Men det framgår på samma gång af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
