Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
prästerskapet, och att många af de medgifvanden
Gregorius den store gjorde i denna riktning, voro
medgifvanden åt tendenser, som rådde i hans egen själ.
De hedniska templen voro rifna, gudabilderna
nedstörtade, den helleniska filosofien bannlyst, det
officiella mångguderiet förstördt, men hvad som i
yttre mening syntes tillintetgjordt kvarlefde i
människornas föreställningsvärld och trädde snart i kristlig
förklädning åter ut i lifvet. Den kyrkliga
gudstjänsten iklädde sig pompösa former liknande dem i den
förbjudna hedniska kulten; prästerna ikläda sig
skrudar, påminnande om de hedniska
tempelprästernas; sångerna i kyrkorna inrättas efter mönstret af
de antika tragiska skådespelen. Tron på de
hedniske gudarnes verklighet är för ingen del
försvunnen; kyrkan bestrider icke Jupiters, Venus’, Apollos,
Neptunus’ och andra mytologiska väsens tillvaro,
utan förnekar blott, att de voro gudar. De finnas
till; men de äro onde demoner, vare sig fallne
änglar eller forntidsfurstar, som förhäft sig till gudar
och efter döden fått sitt straff och blifvit
demoners vederlikar. Hedendomen ansågs ha varit dessa
demoners eller demoniserade människosjälars verk’;
de hade haft sina älsklingstillhåll i hednatemplen,
innebott i gudabilderna och siat i de hedniska
oraklen. När den antika hedendomen i sjette
århundradet fullständigt dukat under, berättades och troddes
allmänt, att man hört demonerna under jämmerskri
lämna de beläten, som föllo offer för det fromma
nitet. Tron på de hedniske gudarnes realitet var
allmän under kyrkofädernas tid och stöddes af dem,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
