Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
maktmissbruk och korruption samt trygga å ena sidan
statens och å andra de enskildes rätt gentemot
un-derslef och olagligheter från förvaltningens sida.
Men på samma gång nämdes, att dessa
försiktighetsmått tjänade i det närmaste till ingenting.
Kejsaren, som skulle vara den högste kontrollanten öfver
statsmaskineriet, kunde omöjligen öfverblicka alla
dess detaljer. De underordnade kontrollerande
myndigheterna kunde visserligen upptäcka och till straff
befordra enskilde förbrytare inom
förvaltningspersonalen, men icke i denna ingjuta den omutliga heder,
som öfver hufvud icke hörde till de byzantinska
dygderna och hvaraf kontrollanterna väl endast
undantagsvis voro själfve besjälade. Den enda verkliga
kontrollen saknades: kontrollen nämligen från de
styrdes och skattebetalandes egen sida. En sådan
kan endast existera i konstitutionella samhällen, ej
i envåldsstater, och äfven den förlamas, när ett
samhälles moralitet sjunkit och enskildes eller
korporationers själfviska intressen kunna göra sig gällande
på bekostnad af det allmänna bästa.
Förvaltningsmaskineriet förutsatte disciplin. Den
öfverordnade hade naturligtvis att befalla, den
underordnade att lyda. Man ville göra befallandet så
imponerande och lydnaden så ödmjuk som möjligt, och
för detta ändamål fick ceremonialväsendet,
titel-och rangväsendet den största möjliga utbildning. Jag
har redan förut omtalat de pompösa titlarna och
rangdräkterna och etiketten, som utbildade sig till
en vidlyftig regelkunskap, svår att inhämta och farlig
att bryta mot. Men de pompösa titlarne och unifor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
