Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att äfven kejsaren äger lagstiftningsrätt, tillägger han,
att denna rätt hvilar på en af senaten och folket
utfärdad lag. Äfven Justinianus erkänner, att
lagstiftningsrätten egentligen utgått från folket, men
förklarar att detta en gång för alla lagt denna rätt
alldeles obegränsad i kejsarens hand för alla tider.
Medan således absolutismen här framträder
obeslöjad, märker man dock å andra sidan en olikhet,
som innebär ett verkligt framsteg. Justinianus
framhåller vidare starkare än hvad Gajus gjort, att
människan är af naturen bestämd till frihet, att hvar
och en är född fri, och i sammanhang härmed
betecknas slafveriet som ett tillstånd stridande mot
naturen. Friheten, heter det i Justinianus’
Institutioner, är en naturlig egenskap, en naturalis
facul-tas; träldomen eller slafveriet däremot är en
sam-hällsstiftelse, hvilande på en grund, som ej är
naturens. Och då med naturen här menas de lagar och
egenskaper, som blifvit genom världsskaparen
förlänade åt hans skapelse, så har Justinianus därmed
sagt, att slafveriet är ett tillstånd, som Gud icke
sanktionerat, ett tillstånd, som icke ingått i hans
heliga världsplan, utan är en inrättning gjord af
själfviskheten, från hvilken människorna böra
eman-ciperas. Också syftar den justinianska lagstiftningen
till att gynna slafvars frigifvande och förskaffa de
frigifne en bättre ställning i samhället. Mycket har
kristendomens ande här inverkat; något måhända
också den omständighet, att kejsar Justinianus’ fader
var en fattig bonde, som lätt nog själf kunde ha
råkat i träldomstillstånd, om han icke tillika med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
