- Project Runeberg -  Kulturhistoriska föreläsningar / 4. Föreläsningar öfver den äldre medeltidens kulturhistoria /
289

(1903-1906) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

monarkien hvilade på den grundsats, att kejsaren och
senaten skulle samregera, och att konsulerna skulle
vara senatens presidenter. När fördenskull Augustus
låg på sin dödsbädd, var det till sin kollega i
konsulatet, Piso, som han öfverlämnade regeringsmakten.
Konsulernas rangställning och anseende voro ännu
länge af den art, att en kejsare, som respekterade
lag och sedvänjor, reste sig upp, när en konsul
trädde fram till honom, och lämnade domaresätet,
om en konsul kom för att intaga det.

Ännu sedan konsulsvärdigheten förlorat hvarje
spår af politisk betydelse, såsom under kejsar
Diocle-tianus och hans efterträdare, var den i högsta grad
ärad och eftersökt, förnämligast därför, att konsulerna
gåfvo sitt namn åt det år, då de utnämdes till denna
värdighet. Sedan deras utnämning skett, afgingo
ilbud från hufvudstaden till rikets alla provinsstäder
för att låta världen veta hvilka det nya årets
namn-gifvare voro. Stundom skulpterades också
konsulernas porträtt på ramame af de taflor, å hvilka de
kejserliga kungörelserna skrefvos. Konsulsutnämningen
öppnade således vägen till allmän ryktbarhet bland
de samtida och till ett slags namn-odödlighet med
afseende på kommande släkten för personer, af hvilka
de fleste, denna utmärkelse förutan, skulle förblifvit
obskura storheter. Sedan Konstantinopel blifvit
romarrikets östra hufvudstad, utnämdes den ene af
konsulerna där.

Men det kostade penningar att vara konsul.
Odödligheten måste köpas med rätt ansenliga
uppoffringar af finansiel natur. Det var konsulernas skyl-

Kulturhistoriska föreläsningar. IV. 19

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:04:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrkultur/4/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free