Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
snö under söderns varma sol. Så hade det gått
vandalerna. När deras öfver vidsträckta områden och
bland en kufvad fientlig befolkning spridda
vapen-brödralag hunnit samlas, var denna truppstyrka
otillräcklig att möta den östromerska krigshären och
sprängdes af denna i tvenne sammandrabbningar,
som knappt kunna kallas fältslag. Så vanmäktigt
var deras motstånd, ehuru deras ledare stredo
tappert, så länge de ännu trodde sig ha ett hopp om
framgång. De hade blifvit ej endast färre till
antalet, utan äfven förvekligade under Afrikas sol. Den
östromerske häfdatecknaren Prokopius, som åtföljde
Belisarius på fälttåget och var hans civilbiträde och
sekreterare, säger, att af alla folkstammar, som han
känner, voro vandalerna de mest förvekligade. De
togo dagligen varma bad, voro läckergommar, som
värderade bordets nöjen högt, buro guldsmycken,
klädde sig i silkeskläder och fördrefvo sin dag med
jakt, kappränningar, musik och skådespel.
Deras konung Gelimer flydde med ett ringa antal
ledsagare till en bergstrakt, där han kringstängdes af
en östromersk styrka, som bestod af legda germaniska
krigare af herulernas stam. Här stodo således
återigen, såsom så ofta var fallet, germaner mot
germaner. Sedan herulernas höfding Faras gjort ett
miss-lyckadt försök att storma Gelimers bergfäste, inskränkte
han sig till att blockera det i afvaktan på en
hungersnöd bland de belägrade, och sedan hungersnöden
var inne och Gelimer var bragt till det yttersta,
öppnade herulhöfdingen enligt Prokopius en brefvexling
med honom. Antingen nu de bref, som Prokopius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
