Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af zoroastiska idéer, af israelitiska idéer, af kristna
idéer och slutligen af monoteistisk-rationalistiska,
hyllade af de s. k. haniferna, kättarne, bland hvilka
några af arabernas yppersta skalder. Hvar och en
bland de många arabiska stammarne hade sin stjärna
eller sin sten, som den vördade som stammens fetisch
eller som en symbol af den gudamakt, som var
stammens skydds-ande. Emellertid hade dock
beduin-stammarne äfven en gemensam gudstjänst, som
årligen om våren firades i Mecka. Denna gemensamma
gudstjänst hade icke blott den betydelse, att den var
en årlig påminnelse till de sins emellan stridande
stammarne, att de dock vore bröder och bildade en
nationel enhet; den hade också en nationalekonomisk
innebörd, ty den afsåg att betrygga karavanhandeln
och ålade stammarne att under fyra månader af året
låta vapnen hvila. Årligen vid vårtiden gjorde
fördenskull de arabiska stammarne sin pilgrimsfärd till
Mecka och hade så gjort sedan många århundraden
tillbaka. Staden Mecka hade därigenom blifvit till
en centralort, som åtnjöt helgd och anseende och
därtill hade betydande ekonomiska förmåner af detta
bruk. Dessa förmåner tillföllo i synnerhet stadens
gamla förnäma släkter, bland hvilka stammen Koreisch,
som Muhammed och hans hustru tillhörde, räknade
de förnämsta familjerna. Det låg fördenskull i dessa
släkters intresse att motsätta sig hvarje rubbning af
de gamla förhållandena.
Medelpunkten för den gemensamma gudstjänsten
var den s. k. Kaaba, som då ej var något annat
än en i fyrkant ordnad hög af stenar, på hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
