Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
högste Gud förblef för dem likasom innestängd i sin
himmel och utan innerligare förbindelse med
människorna. De som studerat de koptiska skrifterna,
vanligen författade af munkar, försäkra, att alldeles
samma föreställning om den högste Gud förekommer
äfven där. Han omtalas där ytterst sällan; man beder
aldrig till honom i denna hans egenskap; man har
för mycken vördnad och för mycken fruktan för
honom för att besvära honom med böner.
Egyptiernas högsta gudsbegrepp förblef under deras kristna
period detsamma som under faraonernas.
Den kristna treenighetsdogmen förekom också
den egyptiska folkmassan såsom redan angifven i
deras gamla religion, där gudatriader anropades i
bönerna, ärades i templen och voro afbildade på
murarne. De hade på grund däraf dess lättare alt
omfatta äfven denna dogm, hvars djupare innebörd
och skiljaktighet från det hednisk-egyptiska
triadbegreppet det aldrig föll dem in att efterforska. Äfven
inkarnationsläran, läran om Guds nedstigande i en
mänsklig lekamen, var dem välbekant från deras
hedendora. De assimilerade de nya lärorna, så vidt
som dessa kunde sammansmälta med de nedärfda
föreställningarna, som förblefvo i det närmaste
oförändrade med undantag för namnen. Tillochmed den
hednisk-egyptiska föreställningen om bönen som om
ett slags trollformel, vid hvars riktiga uttalande
gudarne förpliktat sig att höra den bedjande och
tillfredsställa hans önskningar, höll sig uppe under
den kristna tiden, och det lär i de
kristet-egyp-tiska skrifterna från tiden mellan Diocletianus och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>