Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i islamismens första tider gjorde månadslånga
vandringar blott för att inhämta en enda tradition ellef
en variant till en sådan. Reselusten stegrades under
tidens lopp af olika bevekelsegrunder, bland hvilka
den att besöka så många vallfartsorter som möjligt,
och dessas antal steg i samma mån som helgonkulten
fann insteg äfven bland muhammedanerna. Hvarje
student, som i sin hemort ville förvärfva en högre
ställning, måste ha åhört föreläsningarna vid de stora
moskéerna i Mecka, Bagdad, Damascus och Kairo.
I början var det de teologiska studierna, som
manade till vandring. Därefter kommo de filologiska.
För att lära känna det arabiska språket i dess
renaste form och samla gamla folkdikter och ordspråk
reste man från de mest aflägsna muhammedanska
länder, från Indien och Spanien, till Arabien, och
en af desse filologer prisade det som en lycka, att
hans karavan blifvit öfverfallen och plundrad i
arabiska öknen och han själf tillfångatagen af
beduinerna, emedan han härigenom tvangs att lefva en
längre tid bland desse. Till det filologiska intresset
kom därefter det historiska och geografiska.
Denna reselust var af högsta betydelse för
utbredningen af den arabiska kulturen. Hvart än de
resande kommo, kunde de förstå och göra sig
förstådda, emedan arabiska språket var i alla
muhammedanska länder religionens och vetenskapens språk.
De resande medförde från stad till stad handskrifter
af nyutkomna verk och på samma gång nya
åskådningar och idéer, förmedlande sålunda ett
tankeutbyte mellan alla muhammedanska länder. Därigenom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
