Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stjärneobservationerna om beundransvärd flit och
ihållighet. Man känner bland annat en
astronomfamilj, som under ett halft århundrade, från år 885
till år 933, ägnade oatlåtlig uppmärksamhet åt
planeternas banor och noterade alla skiljaktigheter, som
förekommo mellan dessa iakttagelser och de för
handen varande planet-tabellerna. De förnämsta
astronomiska lärosätena voro de i Damascus, Bagdad,
Kairo och Samarkand, där den arabiska medeltidens
siste store astronom, Olugh Begh, grundade ett
obser-vatorium.
Bredvid de vetenskapliga studierna i
astronomien bedrefvos äfven de astrologiska. De förra
kunde icke utrota de senare, och det var för öfrigt
icke ovanligt, att samme män, som i vetenskapligt
afseende tillvägagingo med strängaste metodik, icke
dess mindre ägnade sig äfven åt astrologien och
med en på all kritik blottad tro omfattade dess läror.
Och som man vet, var förhållandet länge detsamma
äfven i Europa, och när slutligen astronomiska
studier äfven där, genom inflytande från araberna,
började åter idkas, var det i själfva verket astrologien,
för hvilken man egentligen intresserade sig, men för
astronomien endast därför att astrologien ej kunde
undvara de astronomiska förkunskaperna. Jag har
själf genomgått de förnämsta af den europeiska
medeltidens astrologiska skrifter, och hvad som då
särskildt fäst min uppmärksamhet är, att allt hvad som
finnes af astronomiska insikter i desamma är, i
likhet med de astrologiska trosmeningarna, hämtadt
från namngifna arabiska författare. Hvad greker och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
