Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dem. Onyttig för vetenskapen var dock alkemien
icke. Arabernas alkemistiska skrifter yppa enligt
kännares utsagor större kunskaper i kemien än
något folk ägt före dem. Operationer, sådana som
filtrering, krystallisering, destillering, sublimering fingo
genom alkemisterna sin utbildning. Alla arabiska
kemister voro emellertid icke alkemister. En den
störste bland dem alla, Geber, förkastade alkemien,
väl icke ur principiella skäl, men emedan han
ansåg de problemer, hvarmed den sysslade, omöjliga att
lösa. Det är, sade han, lika omöjligt för människor
att förvandla en metall till en annan som att
förvandla en oxe till en häst. I och för sig anser han
en dylik förvandling icke omöjlig. Han antyder på
ett sätt, som nästan får en darwinistisk prägel, att
sådana förvandlingar kunna ske medels långsam
transmutation, men att därtill fordras årtusen och
naturens egen stora verkstad och alla de krafter,
hvaröfver hon förfogar, hvaremot människans korta
lefnadstid och begränsade makt ej stå i någon
proportion till sådana uppgifters storhet. — Arabiske
kemister af Gebers skola gjorde på kemiens område
betydande upptäckter. De beredde alkoholiska vätskor
och vitriololja genom destination af järnvitriol, och
med tillhjälp af den sydarabiska salpetern förstodo
de att på artificiel väg åstadkomma is. I Europa
blef denna uppfinning icke bekant förr än på
1500-talet.
Äfven i medicinen arbetade araberna med
framgång. Här ställde sig emellertid den muhammedanska
ortodoxien i vägen på ett sätt, som icke kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
