Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mot Konstantinopel och i väster p& trankernas rike,
sedan de underlagt sig Spanien. Af den
omständigheten att Karl Martels järnklädda frankiska fylkingar
hållit så oryggligt stånd mot saracenernas pansrade
ryttareskaror syntes Europas och kyrkans räddning
ha varit beroende; men faran var icke ailägsnad,
den kunde åter klappa på portarne till Europa, och
det kräfdes enighet mellan de kristna folken, om de
skulle lyckas afvärja faran. Det kunde ur denna
synpunkt synas nödvändigt, att alla kristne blefve
inordnade under en stark centralmakt och i en fast
hierarkisk organisation. Centralmakten förefanns i
Rom, och organisationen förefanns i det romerska
systemet. Jag tror, att detta kan i någon mån
förklara och mildra de mindre tilltalande dragen i
Bo-nifatius’ bild.
En af de män, som blefvo de första föremålen
för hans angrepp, var en frankisk biskop Aldebert,
en af de få frankiske prelater vid denna tid, som
lefde sitt prästämbete värdigt. Han var allmänt
vördad och älskad af folket, hvilket enligt intyg af
Bo-nifatius betraktade honom som ett helgon och en de
fattiges förebedjare och beskyddare. Man har om
Aldebert inga andra underrättelser än dem man
erhållit genom hans bittre fiende, Bonifatius, och icke
förty framlyser af dem, att han måste varit en
ovanlig man med en andlig uppfattning af kristendomens
väsen. Detta bevisas just af de anklagelser
Bonifatius riktar mot honom. Till dem hör, att Aldebert
ansåg det oriktigt att inviga kyrkor till apostlars och
martyrers ära; att han ansåg det likgiltigt, om pre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
