Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle själfve göra krigstjänst. De som ägde mindre
fingo slå sig tillsammans och utrusta soldat i sitt
ställe. Denna förordning innebar utan tvifvel en stor
lättnad, för hvilken det skattedragande folket kände
sig tacksamt, utan att ana dess förskräckliga följder.
Den gamla värnepliktsprincipen var därmed bruten.
Så tung den var, hade den dock i dessa tider utgjort
yttersta grunden för rättsordningen, det i bakgrunden
alltid tillreds stående skyddet för hvar mans ära och
hvar mans rätt, ty ett folk, som bär vapen och
kommer väpnadt till tinget, där rätt skall skipas, är en
makt, som väl kan missbrukas, men som också kan
skydda den svagares rätt mot den starkares
öfver-grepp. Karl kunde, själf icke förutse hvartill hans
åtgärd skulle leda i tidernas längd. Folket blef
vapenlöst ocb oöfvadt till krigstjänst; den lättnad i
värnepliktsbördan det erhållit blef till intet i
jämförelse med de skattebördor det måste gifva i
vederlag, och den ofrihet och rättslöshet, hvari det förföll
efter att ha bortlagt vapnen, och det förakt, hvari det
föll i och med den oerhördt skärpta ståndsskillnad,
som inträdde, sedan rikets innevånare delats i
krigs-skyldige och icke krigsskyldige. De krigsskyldige
blefvo till en militäradel, och fröet, som genom
för-läningar och vasallskap blifvit nedlagdt, utvecklade
sig därigenom på omotståndligt sätt till feodalvälde.
Till länsväsendet bade konungarne icke tagit
initiativet. De förste förläningsgifvarne voro de genom
ständigt ökade gåfvor af gårdar och jordstycken
riktade klostren och kyrkorna. Till en början odlade
munkarne den jord de ägde med egna händer. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
