Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liga maktområdet, och då Leo III kort därefter afled,
skyndade hans efterträdare Stefan V att återställa
det goda förhållandet mellan kejsardömet och den
kyrkliga makten. Han begaf sig också till Rheims,
för att kröna kejsar Ludvig och därmed förläna
religiös sanktion åt hans utan påfligt medgifvande
emot-tagna kejsarvärdighet.
Ludvig hade tre söner: Lothar, Pipin och Ludvig,
sedan kallad den tyske. Lothar var vid Ludvigs
tronbesligning 19 år gammal, Pipin 11, Ludvig 7.
Om desse söner öfverlefde fadern, så skulle enligt
den germaniska arfsprincipen riket delas dem emellan.
Men huru skulle det då gå med det frankiska väldets
enhet? Och huru skulle en kejsare, som ägde blott
en del af detta välde, kunna bevara kejsarmakten
och kejsarvärdigheten i hela dess auktoritet? Denna
fråga sysselsatte kejsar Ludvig själf och äfven hans
omgifning och rikets stormän, och till hennes lösning
sammanträdde en riksdag i Aachen år 817.
Af de dokument, som föreligga om denna
riksdag, framgår dels att man ansåg rikets delning
mellan sönerna som en oundgänglig nödvändighet,
dels att man ansåg bevarandet af rikets enhet som
lika oundgänglig och i främsta rummet värd att
sörja för. Ludvig hade rättighet att till sin
efterträdare i kejsarvärdigheten utse hvilkendera af
sönerna han ansåg lämpligast, men det var naturligt,
att han icke utan giltiga skäl kunde förbigå den
älste af sina arfvingar, som också var den ende
kommen till en något så när mogen ålder.
Karakteristiskt för tiden är emellertid, att valet ansågs ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
