Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gudliga betraktelser ägnad ensamhet, blef han utan
sin vetskap grundläggare af det ryktbara kloster,
som efter honom blifvit kalladt St Gallen. Lärjungar
samlade sig kring honom, och där förut en urskog,
bebodd endast af vilda djur, utbredt sina skuggor,
uppstodo åkrar och uppfördes en kyrka och celler
för bröderna. Den fromme eremitens rykte utbredde
sig vida; tid efter annan lämnade han sin ensamma
alpdal och gick ut att predika i de folkrikare
orterna. Han erbjöds biskopsstolen i Konstanz och
andra kyrkliga värdigheter, men emottog dem icke,
och sedan han år 630 aflidit, betraktades han som
landets skyddshelgon, och hans graf blef en
vallfartsort. Det eremitsamfund, som bildat sig kring honom,
fortfor att existera och att verka i hans ande;
eremiterna odlade jorden, predikade och voro folket en
föresyn ej blott i fromhet och barmhärtighet, utan ock
i ett flitigt och ihärdigt jordbrukarelif. År 720 blef
eremitsamfundet till ett klostersamfund, som
inrättade sig efter den helige Benedikts regler och därmed
invigde sig äfven åt litteraturen och konsten, så vidt
som litteraturen och konsten kunde vara till gagn
för kyrkan. Ett bibliotek samlades, munkarne
studerade latin, några äfven grekiska, de idkade musik,
försökte sig i målarekonst och skulptur, inrättade en
skola och afskrefvo böcker. Klostret St Gallen vardt
sålunda ett ljus, tändt i tidens mörker, ett ljus, som
spred sina strålar öfver Sydtyskland och Schweiz,
medan det af Bonifacius, Tysklands apostel, vid samma
tid grundade klostret i Fulda var en bildningshärd
för det nordligare Tyskland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
