Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Här, likasom i St Gallen, uppstod strid mellan
närmaste biskop och abbot. Ärkebiskopen Lullus
ville vara klostrets behärskare; klostret å sin sida
ville vara oberoende af honom. Striden slöts
emellertid efter Sturmis död, då ärkebiskopen försonade sin
fientlighet mot honom genom att skänka klostret ett
gods. Striden hade i mycket liknat den som fördes
i St Gallen. Likasom biskopen i Konstanz gynnade
Sindolf och sökte med dennes tillhjälp skaffa sig ett
parti bland munkarne, skall Lullus hafva i Fuldas
kloster underhållit ett parti, som stämplade mot
ab-boten Sturmi. Denne blef förtalad hos konung Pipin
och afsatt, Lullus insatte en af sina anhängare,
Mar-cus, till abbot, men flertalet munkar förblefvo sin
gamle abbot trogne, förjagade Marcus och utverkade
genom deputation till konung Pipin, att Sturmi
återfick sin plals. Man ser, huru Sturmi vardt
bedragen i sitt hopp att bakom uppförda, klostermurar
finna en tillflyktsort undan världens bråk och
bekymmer. Det händer blott alltför lätt, att den sökta och
efterlängtade friden uteblifver, emedan människorna
vid inträdet inom dessa murar icke bortlägga sina
lidelser. De medföra dem inom det fridlysta området
och tvedräkten med dem.
Något längre fram i tiden finna vi
klosterpersonalen åter i fullt uppror. De hade fått en abbot
Ratger, som i Fulda ville uppföra byggnader
motsvarande dem, som uppfördes i St Gallen. Men
munkarne klagade hos kejsaren, att klostrets alla
inkomster användes till att bestrida omkostnaderna för
Ratgers byggnadslystnad och de själfva betungades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
