Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I klostret Orbais försänkte sig Gottschalk i
studier och grubbleri. Det var hans fallenhet att göra
det, och måhända behöfde han det också, för att
söfva missnöjet med sin ställning. Själf
predestinerad genom föräldrars beslut till en lefnadsbana, som
han själf icke skulle valt, började han tänka öfver
predestinationen i allmännare mening, öfver den
gudomliga förutbestämmelsen om hvarje människas inre
lif och evolution till godt eller ondt, till salighet eller
förtappelse; öfver den roll, som människans egen
vilja härvid kan innehafva gentemot Guds
förutve-tande om hennes öden, samt öfver förhållandet
mellan Guds förutvetande om människans öden och hans
förutbestämmande af dessa öden. Det fanns en högt
ansedd kyrklig skriftställare, som redan för några
hundra år sedan hade behandlat dessa problem:
kyrkofadern Augustinus, och Gottschalk fördjupade
sig i hans skrifter. Under samtal Gottschalk hade
méd andra munkar dolde han icke, att han tagit
intryck af Augustinus’ läror i detta ämne, ehuru
kyrkan intog till dessa läror en mycket underlig
ställning, i det hon, utan att öppet motsäga dem, dock
lutade till en annan uppfattning, den s. k.
semipela-gianska. Af dessa Gottschalks yttranden tog likväl
ingen tills vidare anstöt.
År 847 gjorde Gottschalk en pilgrimsfärd till
Rom. På återvägen därifrån tog han in i ett
gästhus, som grefve Eberhard af Friaul hade inrättat
för pilgrimer, och stannade där en tid, hvarunder
han sammanträffade och samtalade i religiösa frågor
och särskildt i predestinationsfrågan med nämde
Kulturhistoriska föreläsningar. V. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
