Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sådant bedrefs tillochmed i Karl den stores
tid, den mäktige kejsaren var icke allvetande, och
han kunde icke gripa in öfverallt, där hans redliga
vilja och väldiga arm varit behöfliga till de svages
värn. Han insåg sin vanmakt att stäfja ofoget, och
han såg ingen annan utväg än att tillråda de mindre
jordägarne att, såsom det hette, »rekommendera sig»
hos någon mäktig jorddrott, grefven själf t. ex., och
emottaga sin arfvejord som en förläning af denne
mot löfte om hans beskydd. Gjorde han det icke,
kunde han ju bli med våld beröfvad sitt hemman,
och hade detta skett och var han utan jord, så måste
han med familj svälta ihjäl eller göra sig till röfvare
eller afstå från sin fria börds rätt och göra sig till
colon eller träl. Många på sin jord sålunda
plundrade små jordägare blefvo verkligen röfvare eller
vagabonder, och deras barn nedsjönko till coloner
och trälar. För att hindra såväl det ena som det
andra utfärdades år 847 ett kungligt edikt, som
befallde de små jordägarne att »rekommendera sig»
hos någon mäktig herre. Därmed försvunno
fullständigt de små själfständiga allodialgårdarne och blefvo
beneficier eller förläningar, och mot slutet af nionde
århundradet fanns icke en enda friboren innehafvare
af ett smärre jordagods, som direkt lydde under
kejsaren och var hans omedelbare undersåte. Alla hade
de blifvit klienter under grefvar eller vicegrefvar
eller kastellaner eller under biskopar och abboter
och svurit dem trohetsed.
Under de rådande förhållandena var detta också
det bästa, som kunde hända dem. De ansågos allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
