Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förnäma släkterna i Frankrike, Spanien, Italien och
Sydtyskland är procenten af blonda personer än i
dag betydligt större än inom de andra klasserna. I
nordvästra Tyskland och Skandinavien har däremot
skiljaktigheten i hår, ögonfärg och hy aldrig bildat
rasmärken, emedan alla klasser där äro af samma
germaniska ursprung, och bonden måhända den, hvars
blod är mindre blandadt än de andres.
Nu några ord om den jordarbetande
befolkningen. Denna bestod vid denna tid och under flere
århundraden därefter af tre klasser: coloner, lifegne
och slafvar. Colonerna och slafvarne voro ett arf,
som medeltiden emottagit från den antika tiden.
Hvad nu först slafvarne vidkommer, så voro de
under den karolingiska tiden på långt när icke så
talrika som under den romerska kejsartiden, då den
ofantligt öfvervägande delen af jordarbetare och den
större delen äfven af stadsarbetarne voro slafvar.
Slafvarne voro i det allra närmaste rättslösa äfven
under medeltiden. Deras rättslöshet var just det,
som skilde dem från de lifegne och från colonerna.
Slafven betraktades som sak, icke som person.
Konungen eller kejsaren, i hvilken alla de öfrige
klasserna, äfven de lifegne, sågo den högste jordiske
domaren, som, om han blott lärde känna den
orättfärdighet, som föröfvades mot den svage, också hade
rätt och makt att beskydda honom och gifva honom
rättvisa, konungen eller kejsaren existerade icke som
slafvens beskyddare. Slafven stod utanför den
världsliga lagen. Hans ägare, vore denne också ingenting
annat än en usel slafhandlare, var hans kejsare, hans
Kulturhistoriska föreläsningar. V. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
