- Project Runeberg -  Kulturhistoriska föreläsningar / 5. Föreläsningar öfver medeltidens kulturhistoria (fortsättning) /
241

(1903-1906) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lunda suzerän eller länsherre öfver alla grefvar och
vicegrefvar pä hans område, och de voro hans
vasaller. Men grefvarne och vicegrefvarne i sin ordning
voro länsherrar öfver de baroner och chevalierer,
som hade förläningar på deras område, och
baronerna slutligen voro länsherrar öfver de chevalierer,
som hade förläningar inom deras baroni. I ett och
samma hertigdöme kunde således finnas chevalierer,
som lydde omedelbart under hertigen och voro hans
vasaller; vidare chevalierer, som lydde under grefvar
eller vicegrefvar eller baroner och voro deras
vasaller. Själf var hertigen vasall under konungen.

Storvasaller kallades de, som hade hertigdömen
eller grefskap omedelbart som förläningar af
konungen. Sådane storvasaller voro i Frankrike
herti-garne af Normandie och Aquitanien, grefvarne af
Flandern, Anjou, Champagne, Toulouse och markgrefven
af Provence. Flertalet af de öfrige grefvarne i
Frankrike voro vasaller under desse storvasaller. Hvarje
storvasalldöme bildade så godt som en stat för sig
själf, och inom hvarje sådan stat bildade de smärre
vasallområdena småstater, hvilkas herrar stundom
uppträdde ganska själfrådigt mot storvasallerna,
likasom de mot konungen. Lika brokigt såg det ut på
det kungliga domänet. Den del af det kungliga
do-mänet, som lydde omedelbart under konungen, bestod
i de capetingiske konungarnes tid endast af
hufvud-staden Paris med dess närmaste omgifning,
staden Orléans med dess omgifning samt några andra
spridda smärre områden. Allt det öfriga af
domänet var öfverlåtet till förläningar åt grefvar, bi-

Kulturhistoriska föreläsningar. V. 16

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:05:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrkultur/5/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free