Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frihet, utan voro underkastade herrar, som utsögo
dem, när de visade tecken till att ha samlat något
kapital. Och huru skulle jordbruket kunna trifvas,
öfverlämnadt åt trälar, som arbetade blott åt andra,
ej åt sig själfva?
Redan från dessa århundraden har man intyg
om, att klokare feodalherrar kommit under fund med
att deras jord skulle bättre skötas af arbetare, som
vid sitt arbete kunde knyta något hopp om välmåga
eller åtminstone om minskadt elände för dem själfve.
Det fanns seigneurer, som hade den förmågan att
kunna tänka sig in i sina underordnades ställning,
och som erkände, att om de själfve blifvit trälar,
skulle de, om de sågo sitt arbete hopplöst, varda
lika lata och likgiltiga som de slöaste bland sina
lifegna. Men hvad var att göra, och hur kunde de
reformvillige reformera, där vasall kämpade med
vasall, och månget år icke gick förbi, utan att deras
byar blifvit ödelagda och deras skördar uppbrända
af grannarne?
Eländet blef fruktansvärdt, och när missväxter
inträffade — och de inträffade mycket ofta — 48
gånger på 70 år mellan åren 970 och 1040 —
kan ingen skildra de fasor, som följde dem. Ett
försök har gjorts af en krönikeskrifvare, som
öfver-lefde hungersnöden år 1033. Sedan skörden gått
förlorad genom oupphörligt regn, hade man
boskapen att tillgripa; så jagade man och sökte sin föda
i skogarne bland de vilda djuren. Därefter tillgrep
man barkbröd och örter, som växte utefter bäckarne.
Därefter uppgräfdes mångenstädes liken ur kyrko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
