Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och för att afväpna hvarje misstanke, att de gjorde
det för annat ändamål än själfförsvar, satte de på
stadsmuren en inskrift på vers, som försäkrade, att
muren icke var uppbyggd mot de höge feodalherrarne,
utan till skydd för hem och härd. Men sedan
städerna väl fått murar, och sedan deras borgare väl
fått rättighet att bära vapen, en rättighet, som
ditintills uteslutande varit de germaniske herrarnes
afund-sjukt bevakade privilegium, dröjde det icke länge,
innan de gåfvo sig lagar, som feodalherren icke stiftat,
och läto styra sig af öfverhetspersoner, som
feodal-herrn icke valt åt dem. Deras innevånare hade förut
icke haft någon tanke på egna politiska intressen,
och de hade icke haft något fädernesland. Snart
märkte de, att de dock betydde något, och staden
inom murarne, som de med svett och möda
uppbyggt, vardt deras fädernesland, i brist på ett större.
En verkan af ungefär samma art medförde
nordmännens härjningar i Frankrike. Ej allenast
feodalherrarne uppbyggde fästen åt sig till värn mot dem;
Paris och några andra städer gjorde det äfven.
Tyskland, där i den hedniska tiden inga städer
funnits, visar oss, huru sådana hafva uppstått, på
klarare sätt än Italien och Frankrike, där städerna,
om än med ringa lif, hade fortlefvat från den antika
tiden. Bristen på städer innebar alldeles icke en
fullständig brist på samfärdsel och varuutbyte.
Under romerska kejsartiden fortgick en alldeles icke
obetydlig handel mellan romerska rikets provinser
och Germanien. De betydliga fynd, som blifvit gjorda
i Norden af romerska mynt och alster af romersk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
