Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betydelse, att den kunde ingripa i striderna mellan
påfvemakten och longobarderna och med 80 väl
bemannade fartyg angripa och intaga det af
longobarderna besatta Ravenna.
Men i och med den politiska betydelse Venedig
vunnit, uppstodo också författningsstrider och
politiska partier. Den tredje i ordningen af Venedigs
doger, Orso II, sökte göra hertigvärdigheten ärftlig
inom sin familj, men straffades härför med
afsätt-ning och med ögonens utstickande, och därefter fick
dogen bredvid sig folkvalda rådgifvare, som tillika
bevakade hans åtgöranden.
Sedan Karl den store år 800 blifvit krönt till
västerländsk kejsare, befann sig Venedig i en
mellanställning mellan det frankiska och det byzantinska
kejsardömet; redan länge dessförinnan hade i staden
funnits ett frankiskt och ett byzantinskt parti.
Ledaren af det frankiska partiet vände sig omedelbart
till Karl den store och begärde hans hjälp, som de
också erhöllo, emedan Karl betraktade Venetien och
Dalmatien som delar af den västerländska frankiska
monarkien. Tack vare hans understöd kom det
frankiska partiet till makten, och det såg ut, som om
Venedig ej skulle blifva annat än en frankisk-italiensk
stad, omedelbart lydande under västerns kejsare.
Häri ville emellertid det byzantinska riket och dess
anhängare icke finna sig, och då en byzantinsk flotta
närmade sig Venedig, reste sig det grekiska partiets
anhängare och dref det frankvänliga partiets
förnämste män ur staden.
Men Venedigs oberoende var därmed icke tryg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
