Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
beröfvad, men som härstammade från hvad de kallade
»den romerska friheten», ett uttryck, som då var på
alla sydfranske borgares läppar, ehuru den betydelse
det hade, torde varit oklar för dem själfva. Det mål
de sydfranske städerna eftersträfvade och delvis hade
vunnit, innan korstågen började, var frihet i val af
styrelse, domstolar oberoende af feodalherre, samt
den rättighet, som tillkom alla medlemmar af
feoda-liteten, att nämligen förklara krig och sluta fred.
Staden Marseille slog på lOOO talet mynt, som å ena
sidan buro dess feodalherres, grefvens af Provence,
bild, men på den andra bilden af stadens rådhus
med omskriften Civitas Massiliensium, »republiken
Marseille». Städerna Montpellier, Nimes, Narbonne,
Toulouse, Périgneux och andra njöto samma
oberoende. De erkände visserligen konungen, hertigarne,
grefvarne och biskoparne som sina suzeräner, men
ej som sina behärskare. Borgarne i Périgneux
titulerade sig i stadens ämbetsskrifvelser som seigneurer;
borgarne i Toulouse kalla sig i officiella skrifvelser
baroner af Toulouse. Hvar och en sådan borgare
för sig var icke seigneur eller baron; men han var
det som medlem af den korporation, som
innehade den befästade staden. En sydfransk stad var i
själfva verket som en seigneur eller baron; den intog
samma plats som en sådan i det feodala systemet
och hade, likasom baronen, sin suzerän och sina
vasaller. Marseille, Arles, Périgneux, Tarrascon,
Narbonne inblandade sig i alla det södra Frankrikes
feodalkrig; dess borgaremiliser ryckte ut och
belägrade i deras slott de feodalherrar, som förorättat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
