Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
likaoska frihet. Den styrdes af en stadsprefekt och
två årligen valda konsuler; folket representerades
af tolf tribuner, valda inom hvar sitt stadskvarter.
Den republikanske ande, som sålunda fostrades hos
romerska folket, invecklade det i djärfva och ojämna
strider med kejsare och påfvar under flere
århundraden.
Under Alberiks son, påfven Johannes XII, började
den sedan så länge fortsatta förbittrade kampen
mellan kejsardömet, representeradt af de tyske
konung-arne, och påfvedömet, mellan den världsliga makten
och den andliga. Johannes XII var en vällusting, som
anklagades af allmänna ryktet för de skändligaste
gärningar. Kejsar Otto den store tvekade icke att
på grund af dessa anklagelser kalla honom inför ett
af kejsaren sammankalladt koncil, för att, om han
det kunde, rentvå sig för anklagelserna, hvilka gingo
ut på mord, mened, blodskam och andra
skändligheter. Anklagelseakten, undertecknad af kejsaren själf,
tillägger, att påfven skulle en gång vid middagsbordet
druckit en skål för djäfvulen och åkallat Jupiters,
Venus’ och andra hedniska makters beskydd. Påfven
inställde sig icke inför koncilet, utan hotade det med
bannlysning. Han blef då afsatt, och kejsar Otto lät
de romerske ädlingarne aflägga ed på att de icke
skulle välja en ny påfve utan med kejsarens
samtycke. Emellertid vägrade en del af adeln att
aflägga eden, emedan den gjorde intrång på romerska
folkets rätt att utan annans hörande tillsätta
kristenhetens öfverhufvud. Anhängarne af kyrkans och
romerska republikens oberoende grepo till vapen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>