Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag omtalade i föregående föreläsning
norman-dernas inbrott i England under Vilhelm bastarden, ’
hertig af Normandie. Det fanns bland Vilhelms
un-dersåter en munk, italienare till börden, född i Pavia,
som han höll i stor ära. Munken hette Lanfrancus
och var i hela det västra Europa bekant som en af
sin tids lärdaste och skarpsinnigaste män. Det
smickrade Vilhelm icke litet, att hans Normandie hade,
tack vare denne munk, fått rykte för att vara en
medelpunkt för tidens högsta bildning. Lanfrancus,
som var prior i klostret Bec, hade där grundat en
lärd skola, som snart var den förnämsta i Frankrike
och äfven i utlandet så ryktbar, att ett stort antal
lärjungar ditströmmade från England, Nederländerna
och Italien, ja äfven från Tyskland, där på
niohundratalet, under de tre kejserlige Ottonernas tid, kulturen,
förtrampad i det öfriga västra Europa, hade ernått
en viss, ehuru förgänglig blomstring. Fyra år efter
Vilhelms seger vid Hastings, och sedan Englands
eröfring kunde anses betryggad, kallade Vilhelm
Lanfrancus öfver kanalen och gjorde honom till ärke-
Kulturhistoriska föreläsningar. V 27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
