Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och ohörd som kättare. Konung Henrik, som
plundrat honom, sammankallade det franska klereciet till
ett möte, som instämde i fördömelsen.
År 1059 var Berengar i frihet och beslöt att göra
en resa till Rom, i förhoppning att han genom
Hilde-brand skulle få tillfälle att för påfven förklara hvad
som verkligen var hans lära. Han kom till Rom, och
113 biskopar sammankallades, för att höra honom,
men församlingen, i stället för att lyssna till honom,
uppträdde från början mot honom så tumultuariskt
och våldsamt, att Berengar, som hotades med döden
på stället, lät förmå sig underteckna ett erkännande
af transsubstantiationsläran i dennas mest
materialistiska form och kasta sina egna skrifter i elden. Men
knappt återkommen till Frankrike, förklarade han
detta erkännande ogiltigt emedan det blifvit honom
med våld aftvunget; han föredrog sin lära på nytt
och begagnade om påfven Leo IX ett språk, som
starkt påminner om det, hvilket Luther sedan använde
mot Leo X. Berengars orädda uppträdande och
frimodighet retade fanatismen ytterligare.
Sedan Hildebrand blifvit påfve, kallade han
Berengar till Rom, uppenbarligen i den tvefaldiga
af-sikten att beskydda honom mot öfvervåld och att
genom en lämplig formel bilägga nattvardsstriden.
Berengar kom, och Gregorius-Hildebrand föreläde
honom att underteckna en klokt och försiktigt uppställd
formel, som kunde tydas i två riktningar, äfven den
Berengarska. Men på en synodj som strax därefter
samlades i Rom, visade sig Berengars motståndare
högligen missnöjda med denna formel, och slutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
