Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vanliga tåg ett romantiskt skimmer öfver medeltidens
människor.
Men för att en kyrka eller ett kapell i
provinserna skulle få anseendet af vallfartsort var det
nödvändigt, att de mellan sina murar förvarade några
ansedda reliker, till hvilka då också mycket snart
underverk knöto sig. Venetianske köpmän bragte
från Alexandria till sin födelsestad en kista, som
sades innehålla evangelisten Marcus’ jordiska
kvarlef-vor, hvarefter Marcus vardt stadens skyddshelgon
och hans symbol, lejonet, en symbol för republiken
Venedig själf. I Genua trodde man sig äga
kvar-lefvorna af den helige Georg, i Neapel dem af den
helige Januarius, och snart fanns det ingen
biskopsstad och intet märkligare kloster, som icke ägde
helgonlämningar och reliker, som lockade pilgrimer
till sig, och det uppstod, i synnerhet i de mörka
nionde och tionde seklen, en relikhandel och en
reliksvindel af oerhördt omfång, medan allt annat
varubyte befann sig i tvinande tillstånd.
Näst Rom, som i sina katakomber ägde mycket
rika relikgrufvor, var Benevento i Syditalien länge
an-sedt som ett museum för reliker, allt sedan Sicard,
furste i Benevento, hade skickat agenter till alla
Italiens kustorter och öar, för att samla hufvudskålar,
benknotor och, om möjligt, hela lik, som troddes
vara kvarlefvor af helgon. Från neapolitanarne stal
han stoftet af den helige Januarius, Neapels
skyddspatron, som dock någon tid därefter återlämnades
till de rätte ägarne. Romarne drefvo en formlig
handel med skeletter, reliker och helgonbilder; det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
