Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 20. Hopp och tvivel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 293 -
lärs, oskyldig till allt, och trots sina fel ett gott
fruntimmer, offer för ett sådant brott! Det skall giva eder
ämne till eftertanke, don Lotario, det skall säga eder,
att de sanna och verkliga brotten redan här i livet bära
fröet till straff i sig själva. Men det skall även saga
er, att olyckan ofta träffar dem som icke felat. Det är
en egen värld! Var är försynen och den himmelska
rättvisan! Var är slumpen?
Han stödde huvudet mot handen och hans djupt
fårade ansikte visade uttrycket av dyster eftertanke.
- Den stackars Thérese! fortfor han sedan. Detta
slag skall hava träffat henne hårt. Även hon synes
ut-korad att lida. Emellertid, ifall jag vågar fråga er, vad
förde er denna gång till madam Danglars?
Don Lotario var ännu villrådig, om han skulle helt
och hållet anförtro sig åt abbéen. I sanning - om han
icke ville själv vända sig direkt till Thérese, så återstod
honom, efter baronessans död, väl ingen annan
förtrogen, än abbéen. Och vad betydde det väl till slut?
Abbéen förstod säkert bättre att bevara en hemlighet,
än madam Danglars.
Den unge spanjoren besinnade sig därför icke längre.
Han berättade abbéen hela sitt samtal med baronessan.
Han talade djärvare, mera passionerat än föregående
afton, ty nu talade han till en man, som påstods hava
känt passionerna. Han försäkrade att han älskade
Thérese över allting, att hon måste bliva hans.
Även nu avhörde honom abbéen lugnt, och på hans
bleka ansikte syntes intet spår av överraskning eller
deltagande. Han teg ännu en stund, sedan Lotario slutat
att tala, och med lätt förklarlig otålighet väntade
på ett svar. Därpå riktade han sin genomträngande
blick på Lotario.
- Min älskade vän, sade han, har ni ej prövat edert
hjärta? Är ni fast övertygad att denna kärlek är sann
och tillfredsställande?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
