- Project Runeberg -  Världens herre /
395

(1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 25. Frestelsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 395 -

palmerna stodo här och där så tätt, att de gåvo skugga,
och en skugga! - som var ett himmelrike för den, som
veckor igenom ej känt annat än Afrikas glödande sol!

Snart stodo hästarna gnäggande vid cisternen och
Judith var sysselsatt med att tillaga en enkel måltid av
de skatter som Albert erhållit. Det var första gången,
som de sutto förtroligt och pratade tillsammans. Albert
gycklade och Judith instämde med honom. Hennes
klara glänsande ögon lyste över till honörn och slogos
ned ibland, då hans fördjupade sig för länge i dem.
Hennes friska läppar glänste med livlig rodnad, även
kinderna fingo färg, och Albert tyckte sig aldrig hava
hört något vackrare eller älskvärdare än hennes
hjärtliga skratt, då den unge fransmannen, otålig över
bristen på tallrikar och gafflar, uppfann alla möjliga
konstgrepp för att avhjälpa denna brist, och transportera
maten till munnen på så gentilt sätt som möjligt

Efter denna måltid, vartill Albert bifogade en länge
försakad soldatdryck, en klunk rom, övergick samtalet
helt oförmärkt till allvarsammare ämnen och Albert blev
ånyo överraskad av det be^hag varmed hans reskamrat
förstod att pryda sina ord. Judith gav honom bevis
på, att man även utom Paris kunde träffa på snille
och kvickhet, ty den var djupsinnig.

Vanligtvis finna vi stora själsanlag, djupt förstånd,
kvickhet, artistisk talang hos fruntimmer med bleka
ansikten, glänsande ögon, förstämda anletsdrag och svaga
sjukliga figurer. Vanligen förtar den inre elden den
yttre kroppen, och naturen nekar kroppen vad hon
slösat på själen. Men om dessa egenskaper, kvickhet,
talang, djup och snillrik känsla äro förenade med friska
kinder, blixtrande ögon, ’förföriskt leende och former,
som genom sin skönhet ensamt kunde reta var och en
«.- då måste det vara svårt för den man, som befinner
sig ensam framför en så begåvad kvinna, att styra sina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:05:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldherr/0393.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free