- Project Runeberg -  Världshistoria / Nya tiden 1650-1815 /
71

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slaviska folken - 5. Det gamla moskovitiska riket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DET GAMLA MOSKOVITISKA RIKET.

71

pretendenten drog segerrik in i Moskva. Men nu först började svårigheterna, och
dessa var den muntre, lättsinnige, godmodige ynglingen ej vuxen. Det hämnade sig
nu, att han hade funnit alltför mycken smak i polskt kulturlif, att moskovitiskt
barbari väckte anstöt hos honom, att han tyckte om taffelmusik, som for hvarje
rättrogen var en styggelse, att han åt kalf kött, att han icke pinsamt iakttog kyrkliga
föreskrifter och ceremonier. Redan han slog in på vägar, på hvilka sedermera Peter
den Store skulle föra Ryssland till ställningen af världsmakt: han intresserade sig
lifligt för modernt militärväsende, han svärmade, ehuru själf obildad, för vetenskap, ville
genast grunda en akademi i Moskva, om han sa måste skaffa lärjungar från
utlandet, ja, han ville öppna gränserna, hvilka hittills varit sa slutna, alt köpmän blott
i beskickningars följe kunde komma in i landet. Motsatsen mellan hans
personlighet och uppförande och den gamla, fromt
ärbara tonen var alltför bjärt. Hans
förhållande till sina moskovitiska undersåtar blef
framför allt sämre tack vare polackarne i hans
omgifning, som nu skulle hafva sin belöning;
samma verkan hade ock hans gifte med en
»otrogen». Till ersättning yppade sig utsikter
for honom på Polens tron, på hvilken
Sigismund III:s motståndare ville upphöja honom.
Redan Tät han — af jesuiterna — kalla sig
»Imperator», och han drömde på fullt allvar
om att blifva en ny Alexander den Store.

Det jäste ibland folket, men oviljan var
ej riktad mot »Dmitrij» utan mot polackarne.
Emellertid begagnade sig de missnöjde —
särskildt familjen Sjujskij — häraf, och när
Dmitrij i stället for alt straffa förfor med
mildhet och uraktlät alla försiktighetsmått, gick
det lätt att under förevändning af att befria
landet öfverrumpla och döda honom samt
bereda hans polska bröllopsgäster en
»Bartolo-meinatt». Det var ej för sin pretendentroil
utan blott för sitt lättsinne och sin förkärlek
för allt västerländskt, som Dmitrij fick plikta
med lifvet (1606). Vasilij Sjujskij, en
representant för det gammaltrogna Ryssland, besteg
tronen. Han hade nu nått malet för alla
sina intriger och sammansvärjningar, men han saknade förmåga att hålla uppe
den gamla maktfullkomligheten, då bojarerna, med det närbelägna Polens
förhållanden for ögonen, blefvo alltmer svårhandterliga. Den nye tsaren var också
alltför svag. Under dessa nya, upprörda tider räckte det ej med gamla fromma
floskler och systematiskt spioneri. Folket hade rakat i oro, bönder och kosacker
kunde ej längre hållas i tygeln Snart uppträdde en ny äfventyrare och ställde sig
i spetsen för dem under föregifvande, att han var Dmitrij, som räddats undan
blodbadet i Moskva. Han lyckades få i sitt våld Marina, som Sjujskij sändt tillbaka
till sitt hem; hon igenkände i honom sin gemål, och snart var Sjujskij innesluten
i Moskva af de härskaror, som slöto sig till den andre falske Dmitrij, »skalmen från
Tusjino» (platsen för hans läger).

Hvad betyder Dmilrij-episoden? Blott ännu en falsk prins vid sidan af de många
med namnet Sebastian, Valdemar o. s. v., som historien har att uppvisa? Ingalunda.
Först och främst liar man att fritaga polackar och jesuiter från all skuld, ty i
Ryssland allena, af inhemskt material har anslaget smidts i likhet med sa många andra,
som Orienten har att uppvisa; först när det var färdigt, vann det stod af lättrogenhet
och egennytta. Men »Dmitrij» var mer an ett blott verktyg för moskovitisk intrig och
polskt lättsinne. Han var den förste i den långa rad, som fortsattes ända till 1775,
af Bogdan Chmielnicki, Stenka Razin, Pugatjev och hajdamakerna, hans uppträdande

Ivan IV den Förskräcklige.
Gammalt träsnitt af obekant mästare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:09:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/5/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free