Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slaviska folken - 6. Rysslands uppstigande till världsmakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RYSSLANDS UPPSTIGANDE TILL VÄRLDSMAKT.
83
under 1500-talet; krigsåret 1611 var ock ödeläggande. Men skadorna botades snart,
trähusen kostade ej mycket, ocli deras inre utstyrsel motsvarade deras oansenliga
yttre. Sådan var »de ryska städernas moder».
Hur annorlunda tedde sig icke »Nordens Palmyra»! På sommaren 1703 anlades
i Neva-deltat, bredvid det lilla gamla svenska fästet Nyenskans,
Peter-Paulsfästningen — först af trä, sedan af sten; intill den byggdes en kyrka och ett par hus.
Redan efter några ar utfärdades en förordning om uppbyggandet af tvåvånings
stenhus. Gatorna fingo stenläggning, en basar uppfördes. Senaten fick sitt säte
i Petersburg, och de store blefvo därför tvungna att här uppföra palats åt sig.
Här uppehöll sig Peter helst, han trifdes ej i det från Europa fjärrbelägna Moskva.
Här rådde intet trostvång, främmande
religionsbekännares kyrkor reste sig på
mera betydande platser, det ryska
elementet verkade här främmande — sa
öfvervägande framträdde stadens
utländska prägel. Archangelsk, som hittills varit
Rysslands enda stad vid hafvet och
utgångspunkten för beskickningars resor
till utlandet, sjönk raskt i betydelse. Den
utländska handeln drog sig helt till
Petersburg. Redan stadens namn — an
i dag anstötlig för många ryssar eller
»slaver» — vittnade om den anda, som
här rådde. Men missgrepp från
underordnades sida fördärfvade många af
härskarens planer: Peter ville prygla
Men-sjikov, då han förlade kollegiernas
jättebyggnad (nuvarande universitetet) med sin
kortsida i stället för sin väldiga frontsida
mot Neva, och Vasilij-Ostrov blef intet
Venedig. Peter uppförde alltjämt nya
byggnader för att försköna sin
älsklingsstad: börs, akademi, amiraliietshus —
allt obekant i Moskva — fabriker,
sjukhus och kaserner. Gator och avenyer
anlades, bibliotek inrättades liksom en
»konstkammare» för hvarjehanda
kuriositeter — icke för konst; för sådan
intresserade sig ej Peter. En teater uppfördes, Peter den Store af Ryssland.
naturligtvis tysk, men förgäfves lofvade Kopparstick af Jakob Houbraken.
Peter belöningar för stycken, som icke
behandlade kärleksintriger och icke fylldes af narraktiga upplag. Utländska
konstnärer, i synnerhet arkitekter och musiker, förskönade staden och höjde sällskapslifvet.
En störtflod af utländska ord, framför allt holländska och franska, afgåfvo i själfva
språket ett vittnesbörd om den n}~a kulturvågen; hittills hade inga andra ord in fortif väts
med ryskan an österländska uttryck för vapen och kläder, post och hästar, afgifter
och tullar samt ett och annat polskt abstrakt ord. Kunskap i främmande språk.—
tyska och franska — var nu i stark tillväxt.
Dessa reformer, denna revolution väckte i Europa öfverraskning. Väl kunde
man här och där göra sig kvick öfver rysk naivitet eller brist på bildning, men på
allvarligare naturer imponerade Peters och hans ryssars ifver att lära, de maktmedel,
hvaröfver tsarens land förfogade, och dettas militära duglighet. I Ryssland däremot
kände man sig illa till mods öfver den våldsamhet, hvarmed man rycktes ur alla
gamla vanor. Bland gammalryssarne hette det, att den nye tsaren icke var den
rätte, han var en bortbyting, han var den lifslefvande Antikrist; den verklige befann sig
någonstädes i Sverige. Han rökte, han bar hårpung, han bar västerländsk uniform,
som blottade kroppens form, medan den gammalryska kaftanen dolde allt. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
